Helgens låt:

Oktoberklub – Was wollen wir trinken

Sången är ursprungligen en bretagnsk folksång (sången heter ursprungligen Son ar Christr och betyder sången till cidern) som återupptäcktes på 70-talet och nytolkades. Detta ledde till att sången spreds över hela Västeuropa och versioner gjordes på holländska, engelska och tyska. När sången kom till Östtyskland tolkades den av ett av de största östtyska banden, Oktoberklub. Texten är något förändrad, men andemeningen består. Sången handlar ursprungligen om gemenskapen och tanken om en bättre värld, där det finns nog åt alla; vi dricker alla tillsammans och det finns nog för alla! Men det kräver arbete, därför sjunger man om hur vi alla ska arbeta tillsammans för detta. Oktoberklub för in socialismen och arbetarklassens kamp. Tillsammans äter och dricker vi, vi arbetar med varandra och slutligen kämpar vi med varandra. Ingen människa är en ö, och kampen för en bättre värld är en kollektiv kamp – bara då kan vi skörda frukterna av vårt arbete.

Helgens låt

Kebnekaise – Polska från Härjedalen

1970-talet var på många sätt den svenska folkmusikens sista storhetstid. Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström tolkade Bellman inför masspublik, kommunistiska musikgrupper politiserar den svenska vistraditionen och gruppen Kebnekaise gör ett tappert försök att föra in och modernisera polskorna, gånglåtarna och brudmarscherna som svenska folket lyssnat till i århundraden. Tiden trogen, gör det detta med elgitarrer och hippie-stuk, vilket dock inte tar ifrån låten dess skönhet och musikaliska kvaliteter. Sedan Kebnekaise gjorde denna insats för den svenska folkkulturen har spelmanstraditionen alltmer hamnat i skymundan för den massproducerade kultur som importerats från USA.

Helgens låt

Lowkey – Ahmed

Lowkey är en brittisk rappare med rötter från Irak. Hans låtar är starkt politiskt färgade och lyfter främst fram de stora orättvisorna och förtryck som finns runt om i världen. Några av hans mest kända låtar är: Long live Palestine, Terrorist?, Obama nation och Voices of the voiceles. 2012 bestämde sig Lowkey att lägga musiken åt sidan för att fokusera på studier. 2016 uppenbarade sig åter Lowkey inom musikbranchen och kom ut med en ny singel, Ahmed, som handlar om den nuvarande flyktingkatastrofen och som förhåller sig kritisk mot Europa och deras bristande ansvar i att ta emot och hjälpa flyktingar. Låten berör dessutom den xenofobi, rasism och brutalitet som tydligt speglas i dagens samhälle.

Helgens låt

Euskefeurat – Seskarövisan

Runt om i Sverige genomfördes 1917 massiva demonstrationer då arbetare gav sig ut på gatan och protesterade mot den ogynnsamma arbets- och livsmedelssituationen. Revolutionen var inte långt borta. I Norrbotten ägde Seskarö-upproret rum då det uppmärksammades att mat undanhölls för folket och istället såldes dyrt på svarta marknaden. Seskarövisan skildrar arbetarnas mål- och klassmedvetna agerande då de väljer att ta saken i egna händer och utmana de giriga brödbaronerna.

Helgens låt

Μικρόκοσμος – Ρίτα Αντωνοπούλου

Texten i låten är från den kommunistiska poeten Nâzım Hikmet och musiken är komponerad av den kända grekiska musikern Mikroutsikos. Denna låt förmedlar en känsla av hopp, mod och styrka! Oavsett om man fängslar en socialist rent fysiskt, kan man aldrig fängsla eller tygla dennes hopp, vilja och kamp om ett bättre samhälle.

Översättning av låten:
Och ja, det som jag nu vill säga er
I Indierna, inne i staden i Calcutta
Så spärrade dem vägen för en människa.
De fängslade en människa där han vandrade.
Det är just därför jag inte accepterar det.
Att höja huvudet mot stjärnupplysta
universum. Ni kommer att säga att
stjärnorna är långt borta och att vår jord är så här liten.
 
Och så är det. Att oavsett vad stjärnorna är,
så räcker jag ut tungan åt dem.
För mig är det mest fantastiska,
det mest storslagna, det mest mystiska
och det allra största, en människa som de hindrar från att vandra
En människa som de fängslar.

Helgens låt

Woodie Guthrie – Miss Pavlichenko

En tribut till Lyudmila Pavlichenko som under andra världskriget tappert tjänstgjorde som krypskytt i röda armén. När Nazityskland år 1941 attackerade Sovjetunionen valde den då 24 år unga Pavlichenko att ta ansluta sig till kampen mot fascismen. Antalet nazister som gick den skarpa skyttens sikte till mötes uppmättes till 309 stycken, en prestation som senare belönades med hederspriset ”Sovjetunionens hjälte”.

Helgens låt

Joan Baez – Here’s to you, Nicola and Bart

Den enformiga melodin och Joan Baez monotona sång från 1971 kanske inte tycks vara mycket för världen vid en första genomlyssning. Men den stämningsfulla musikkompositionen av ingen mindre än mästaren Ennio Morricone själv (känd bl.a. från Gudfaderfilmerna) etsar sig fast i medvetandet och växer med tiden. Texten är en hyllning till de fackliga aktivisterna Nicola Sacco och Bartolomeo Vanzetti som på 1920-talet avrättades i USA efter skenrättegångar på grund av sina kamp för arbetarklassens rättigheter.

Fyra rader är hela texten:
Here’s to you, Nicola and Bart
Rest forever here in our hearts
The last and final moment is yours
That agony is your triumph

Vi minns fallna hjältar och önskar er alla en trevlig helg!

Helgens låt

Bandiera Rossa
En hyllning till en av arbetarrörelsens främsta symboler, den röda fanan. Låten skrevs ursprungligen på italienska i början av 1900-talet. I samband med Mussolinis maktövertagande i Italien ändrades de två sista raderna till ”Evviva il comunismo e la libertà” (”Leve kommunismen och friheten”). Idag finns låten översatt till ett flertal olika språk, däribland en svensk version skriven av Gösta Åberg och Lars Forssell som ni finner här.

Framåt kamrater, till uppror manar
vår röda fana, vår röda fana.
Framåt kamrater, till uppror mana
vår röda fana som segern ger.
Refrängen:

Röda fanan ska mot seger gå!
Röda fanan den ska segern nå!
Röda fanan ska mot seger gå!
Leve kommunismen, leve friheten!

 

 

 

Helgens låt

Klezmatics – In kamf

Jiddisch har traditionellt varit det judiska folkets språk. Ursprunget finns hos tyskan, men i takt med att judarna fördrevs österut, har språket plockat upp slaviska ord och därmed förändrats. Judarna i Östeuropa var traditionellt utstötta och fattiga, och levde i misär. Dessutom utsattes de för regelbundna pogromer, där borgare och andra reaktionärer utsatte dem för folkmord, något som Oktoberrevolutionen effektivt satte stopp för. Ur judarnas situation utvecklades en radikalitet och kampvilja som fortfarande inspirerar. Den judiska arbetarklassen stod ofta i framkant i kampen mot kapitalismen och för socialismen, och de spelade ofta en ledande roll i olika kommunistiska partier. I samband med den judiska arbetarklassens kamp uppstod en otroligt rik musikkultur, med inspirerande kampsånger, som denna. Sångaren sjunger om judarnas situation runt år 1900, och hur de förtrycks, föraktas, skjuts och hängs. Trots deras situation kommer de dock aldrig att sluta kämpa för hela världens frihet. Det är viktigt att komma ihåg den judiska arbetarklassens heroiska kamp för socialismen och inte koppla samman hela det judiska folket med Israels sionistiska kolonialpolitik!

Helgens låt

Trampled by Turtles – Never Again

Bluegrassen har traditionellt spelats i den amerikanska södern, och i synnerhet i de bergiga delarna, där de böljande Appalacherna skär genom landskapet. Från att ha varit ett instrument som de svarta slavarna spelade, började vita på 1800-talet att använda instrumentet, vilket gav upphov till den säregna musikstil som präglar den vita landsortsbefolkningen i sydöstra USA. Gamla legender, som Earl Scruggs och Lester Flatt, har på senare tid fått lämna plats åt en allt mer politiserad bluegrass. I deras ställe äntrar istället band som Old Crow Medicine Show och Trampled by Turtles scenen. De sjunger ofta om de vanliga människorna i den amerikanska södern, som sugs ut lika brutalt som på andra ställen, och som skickas ut i krig för att dö för någon annans profit, precis som överallt annars. I just denna låt sätter Trampled by Turtles ord på hopplösheten som ofta sätter klorna i arbetarklassen: ofta är det en hård tillvaro, full av alkohol och krossade drömmar. De visar dock inte bara misären, utan även vägen ut från den:

”jag tar mig aldrig mer en sup
för jag vaknade upp på golvet
jag kommer inte längre ihåg
och den åker ner i vasken
så snart jag kommer hem”