Den heliga Johanna från slakthusen

Tidigare har vi uppmärksammat Åtgärdens relation till Radikalismen – kommunismens barnsjukdom. Nu har turen kommit till ett annat av Brechts så kallade lärostycken: Den heliga Johanna från slakthusen. Boken skrevs ett år senare än Åtgärden men fokus var ett annat. Istället för det revolutionära arbetet i en kinesisk industristad föll nu fokus på Chicagos slakterier (Union Stock Yards). I början på 20-talet, då slakterierna gick som bäst, var runt 40 000 anställda där och varje dag pumpades uppemot två miljoner liter vatten upp från Chicago River och leddes till slakterierna. Området figurerar även i populärkulturen och den mest kända framställningen återfinns i Upton Sinclairs roman Jungeln från 1906, som beskriver de hemska förhållandena på arbetsplatsen.

Den heliga Johanna riktar in sig på ett flertal olika teman, alla lika intressanta. Det som boken framför allt har blivit känd på grund av är hur den beskrivit de kapitalistiska kriserna. Dessa teorier utvecklades framför allt i DDR. Själva händelseförloppet i boken stämmer överens med vad Marx kallade den industriella cykeln. I Kapitalet beskriver Marx det såsom att ”[d]en moderna industrins karaktäristiska existensform” består av en cykel ”där kontinuerlig verksamhet, produktion under högtryck, kriser och stagnation följer varandra.” Den här texten kommer inte att kommentera på detta, utan kommer att fokusera på några andra teman som också förtjänar att belysas.

Continue reading…

Åtgärden av Bertolt Brecht

Det relativt korta, men ändå viktiga dramat Åtgärden (på tyska Die Maßnahme) uppfördes ursprungligen i Berlin 1930 och fick ett stort genomslag. Dramat är ett av Brechts så kallade ”lärostycken” och var specifikt utformat för att kunna genomföras av amatörteatergrupper. Av denna anledning var dramat enkelt utformat och kort; det viktiga i sammanhanget var den politik som konkretiserades i dramat.

Fokus i den här artikeln kommer just att ligga på den politik som kommer till uttryck. För den teatertekniskt intresserade är dramat ett bra exempel på Brechts ”episka teater” som innebär ett brott med den tidigare, borgerliga teatern. Detta faller dock utanför artikelns omfång.

Tidsmässigt rör sig handlingen på två olika nivåer. Dramat börjar med att en kontrollkör förhör fyra kommunister som tidigare varit organisatörer i Mukden, i norra Kina. Där har de, tillsammans med en femte kamrat, försökt organisera arbetarna i det kommunistiska partiet, något som dock misslyckades, vilket ledde till att de fyra kommunisterna var tvungna att mörda den femte. De förklarar inför kontrollkören varför detta skedde och varför det också var nödvändigt. I det att de förklarar det hela för kontrollkören, spelar de också upp händelserna såsom de skedde. Förhöret utgör alltså en ramberättelse och skådespelarna växlar mellan de två berättelserna.

Åtgärden och ’Radikalismen’ – kommunismens barnsjukdom
Continue reading…

kommunisters villkorslösa kamp mot nazismen

Om de tyska kommunisternas kamp mot nazismen

I kampen mot nazismen har kommunisterna alltid stått i det första ledet. Den absolut största uppoffringen under andra världskriget stod Sovjetunionen för, med flera miljoner döda. Kommunisternas uppoffringar började dock långt innan själva kriget bröt ut. I Tyskland stod kommunisterna för det tidigaste och det mest militanta motståndet mot nazisterna. Vi vill med den här texten visa att det inte bara var den liberala Sophie Scholl som gjorde motstånd mot Hitler, utan det handlar om män och kvinnor som offrade både liv och lem för att bekämpa nazismen; det handlar om människor med en så enorm karaktär och ett sådant enormt mod att det är svårt att förstå. Det handlar helt enkelt om kommunister. Continue reading…

Från Uppsala till Malmö

Det händer grejer. Förra helgen var kamrater från Uppsala på besök i Malmö där utbildning, stärkande av kontakter och julbord var några av aktiviteterna som stod på schemat. Innan hemfärden hann vi med en stadsrunda och fick b.la. besöka Malmö hamn där det i början av 1900-talet låg ett fartyg vid namn Amalthea. Fartyget huserade brittiska strejkbrytare som tagits in när hamnarbetarna i Malmö gått ut i strejk för bättre villkor. För att protestera mot strejkbrytarna valde socialisten Anton Nilsson att ro ut i en liten eka och placera en laddning dynamit på fartyget Amalthea. För detta dömdes Anton till döden, ett straff som senare benådades och omvandlades till livstids straffarbete. Inom såväl den nationella som internationella arbetarrörelsen drogs kampanjer igång för att frige de som dömts för dådet. Opinionen var enorm och år 1917 tågade över 10 000 arbetare till det fängelse i Härnösand som Anton satt fängslad i. Trycket på styrande politiker blev så stort att han några månader senare släpptes ut ur fängelset. Efter fängelsevistelsen lämnade han Sverige och tog värvning i Sovjetunionens röda armé. Anton Nilsson dog 1989 vid en ålder av 101 år.

Continue reading…

Vem är Pablo Neruda?

neuroda

Pablo Neruda var en poet, författare, diplomat och politiker som föddes i Chile år 1904.  Redan vid 13 års ålder skrev han sitt första verk La Mañana” som även publicerades i lokala dagstidningen i byn, Parral som ligger utanför Santiago och där Pablo även föddes. Pablo var dock en pseudonym som Neruda använde. Han var döpt efter sin mor vid namnet Neftali som han ändrade vid 16 års ålder och då var han redan publicist, journalist och författare.

Continue reading…

Helgens låt

Black Sabbath – War pigs

Politisk musik är inte bara hip hop och gamla folkvisor. Det finns även bra musik som tar politisk ställning (gliring till mina reggea- och hip hopälskande kamrater). 1970 släppte Black Sabbath världens bästa heavy metal-album Paranoid med den åtta minuters blytunga War Pigs som inledande låt på skivan. Musiken är fenomenal och gitarrsolot har blivit framröstat som ett av de främsta i historien. Den extremt korta texten bankas in gång på gång och budskapet blir enkelt men slående: de rika tvingar de fattiga att kriga mot varandra. Bandets basist Geezer Butler menade att låten var riktad mot Vietnamkriget medan sångaren Ozzy Osbourne insisterade på att den var riktad mot krig i allmänhet. Även om det hänt en del med hårdrocken som genre sedan Black Sabbaths storhetstid är texten tidlös; den är precis lika aktuell idag som när den skrevs i slutet av 60-talet. Missa inte heller Black Sabbaths låtar Electric Funeral och Children of the Grave som är kommentarer på U.S.A: s upptrappning av Kalla kriget. Trevlig helg önskas alla arbetare!

Nationen och socialismen

51el29hg5el

 

Är nationen en social konstruktion? Står idén om nationen i vägen för socialismen? Finns det någon motsättning mellan nationalism och internationalism?

”Nation”, ”stat”, ”nationalism” och ”internationalism” är begrepp som florerar i samhällsdebatten. I en tid av imperialistiska krig, ideologisk urvattning och allmän förvirring tar vi oss an uppgiften att med hjälp av Lenin, Stalin och Lager reda ut begreppen och återaktualisera det som är väsentligt för vår förmåga att analysera samtiden. ”Stalin och nationsbegreppet” är den första delen av tre i artikeln.

Stalin och nationsbegreppet

I artikeln ”Marxismen och den nationella frågan” från 1913 definierar Josef Stalin nationsbegreppet. Som vi ska se är nationen som företeelse något relativt nytt i mänsklighetens historia. Enligt Stalin har nationen ingenting att göra med ”rasgemenskap” eller ”stamgemenskap”. Även om statsbärande sammanslutningar har funnits genom hela historien kan dessa inte betraktas som nationer. Till exempel var varken romarriket eller Alexander den stores rike några nationer och det var inte heller de kungariken och furstendömen som fanns i Europa under medeltiden. Inte heller 1913 års Österrike eller tsarens Ryssland var nationer. Dessa riken utgjorde inte nationer då de inte uppfyllde alla de fem kriterier som Stalin definierar. Vi går igenom kriterierna i turordning:

  1. Varaktig gemenskapFör att en nationell gemenskap ska komma till stånd krävs en varaktig gemenskap mellan människor över en mycket lång tid. Varken romarriket eller Alexanders rike var några nationer då de bestod av tillfälliga och löst sammankopplade grupper av människor som ständigt förändrades i och med att nya områden erövrades och andra förlorades.
  2. Gemensamt språk
    En nationell gemenskap är omöjlig utan ett gemensamt språk. I till exempel Österrike fanns såväl tjecker och tyskar, som andra grupper som kommunicerade med sina respektive språk i första hand, vilket betyder att man inte kunde tala om ett gemensamt språk och således inte heller om en gemensam nation. Språkets betydelse för den nationella gemenskapen är mycket uttalad hos Stalin.
  3. Bo på samma territorium
    Utöver den varaktiga gemenskapen och det gemensamma språket krävs även att nationen bebor samma geografiska territorium. Till exempel utgör inte den amerikanska och engelska nationerna en gemensam nation; likaledes gör inte heller irländarna och engelsmännen eller danskarna och norrmännen det.
  4. Inre ekonomiskt samband
    Inte heller ett gemensamt territorium är tillräckligt för en nationell gemenskap utan det måste också finnas ett ekonomiskt beroende som förenar de olika delarna av territoriet. Detta begränsas inte enbart till handel mellan olika grupper inom territoriet utan utsträcker sig till någon form av gemensam ekonomisk organisation. Till exempel var inte stadsstaterna i antikens Grekland någon gemensam nation då de inte uppfyllde kriteriet att ha en gemensam ekonomisk organisation.
  5. Gemensam mentalitet
    Till de övriga fyra kriterierna tillägger Stalin en inom nationen gemensam mentalitet och kultur bestående av normer, traditioner och värden. Vad betyder det egentligen att vara exempelvis tysk eller fransk?

Nationen är alltså ”en historiskt uppkommen, varaktig gemenskap mellan människor, som uppstått på grundval av gemenskap ifråga om språket, territoriet, det ekonomiska livet och den mentalitet, som kommer till uttryck i den gemensamma kulturen”.

Det femte kriteriet kan tyckas vara abstrakt och flyktigt men kultur och värderingar som definierande för en nation existerar icke desto minde, naturligtvis sprungna ur historiska materiella omständigheter. Även om Stalins definition av nationen kan uppfattas som inkomplett; även om den kan ge upphov till olika tolkningar och frågeställningar kring sådant som minoriteters vara inom nationer, erbjuder definitionen likväl en grund för fortsatt analys.

Stalin anser inte att nationen är något oföränderligt utan han menar att nationen, liksom alla andra historiska företeelser, är i ständig förändring. Så är också nationen ett kapitalistiskt fenomen. För i och med kapitalismen uppstod behovet av nationalstaten, där den expanderande kapitalismen och profitjakten gjorde att olika sammanslutningar av kapitalister, under förevändningen att ”ena nationen, sökte sammanfoga territorier och assimilera olika grupper av människor till en kontrollerad ekonomisk enhet. Till exempel tvingades arbetare i Hamburg och småbönder i Bayern att samlas under den tyska nationen där nationalistiska idéföreställningar över tid assimilerade de olika befolkningsgrupperna inom den territoriella och ekonomiska enheten till den tyska nationen. Även om olikheter kring sådant som lokala traditioner kunde bestå, adopterade de olika grupperna inom nationen en del av varandras traditioner och värderingar och gjorde dem till sina. Det är just det gemensamma aspekterna av kulturen som utgör Stalins femte kriterium för nationen.

Betyder detta att ”nationen” är en konstruktion utan bäring? Ingalunda! Oavsett hur mycket man försöker (och det har försökts mycket), går det inte att tänka bort nationernas vara. På samma sätt som vi inte kan tänka bort militärens kulor och gevär, kan vi inte heller tänka bort nationernas existens. Nationen må vara en kapitalistisk skapelse men den existerar inte desto mindre och måste därför tas i beaktande. Om strävan att genomföra en socialistisk revolution med siktet inställt på kommunismen är genuin, hjälper det inte att idealisera drömsamhällen bortanför verkligheten likt de första utopisterna på 1800-talet. Nationen går att omdana, att smälta ihop med andra men den går inte att bortse från.

I nästa del av ”Nationen och socialismen” ska vi beskriva den marxist-leninistiska traditionens uppdelning mellan olika sorters nationer – de borgerliga och de socialistiska.