Sommaruppehåll

Över juli månad görs ett uppehåll med uppdateringar på vår hemsida och i våra kanaler. Under sommaren arrangerar SKP Uppsala en fortbildning i svensk fackföreningshistoria med fokus på Saltsjöbadsavtalet och den så kallade ”svenska modellen”. Vi återkommer i augusti och önskar er alla en riktigt trevlig sommar fram till dess!

Bilden är från semestrande sovjetiska medborgare i Sotji. Det är också i Sotji som Världsungdomsfestivalen kommer vara i Oktober för att fira 100 år sedan ryska revolutionen.

Kommunistisk grundkurs i Uppsala avslutad

Under helgen hölls sista lektionen i SKP:s kommunistiska grundkurs för sympatisörer och andra intresserade i Uppsala. Under 6 lektioner har deltagarna bland annat lärt sig om marxistisk ekonomi, planekonomi, Kalla kriget, Sovjetunionen och Gulag.

Vi tackar kursledare och deltagare för en väl genomförd kurs!

Känner du dig besviken för att du missade Sveriges mest bearbetade kommunistiska grundkurs?
Det kommer fler chanser! Kontakta Sveriges Kommunistiska Parti centralt på skp@skp.se för att komma i kontakt med SKP på din närmaste ort.

SKP Uppsala

Behövs feminismen?

 

 

 

 

 

 

 

Under hösten har SKP Uppsala studerat kvinnokampen i relation till feminismen, vilket mynnade ut i den debatt som hölls med RKU Uppsala den gångna helgen.

Vi tackar RKU Uppsala för sin medverkan och hoppas på fler lyckade samarbeten i framtiden.

Till skillnad från våra meddebattörer är inte Sveriges Kommunistiska Parti feminister. Den feministiska ideologin, med sina borgerliga rötter, vilseleder unga kvinnor och män att lägga energi på sådant som i realiteten aldrig kan förbättra kvinnans ställning. Kvinnans underordnande position är intimt sammankopplad med klassamhället och dess materiella bas; den verkliga jämställdhet som SKP vill uppnå kan inte realiseras under kapitalismen med feminismen som slagträ.

Genom den moderna historien är det framstående kommunister som stått längst fram i ledet och kämpat för kvinnans frigörelse. Detta försöker borgerlig historieskrivning dölja genom att klä kvinnliga kommunister i feministiska kläder för att avleda från den enda kvinnokampen som kan ge resultat, den socialistiska kvinnokampen. Feminismen döljer aktivt de reformer som med utgångspunkt i Sovjetunionen radikalt förbättrade kvinnans ställning på alla plan och lyfter i dess ställe fram meningslöst identitetsbejakande som i bästa fall kan leda till ”medvetna” modetrender bland grupper av studenter, journalister, småchefer och andra mellanskikt som med sitt på det torra har råd att hålla på med sånt som inte betyder något för den stora massan arbetarkvinnor.

De feministiska partierna idag, bland dem Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, kämpar för att behålla det system som utgör roten till att människor delas upp efter ras, kön, etnicitet, sexualitet o.s.v. det vill säga klassamhället.

För arbetarkvinnan gäller det att ställa in siktet rätt: vad bör göras för att förändra livssituationen för oss på riktigt?

Kampen måste slå i rätt riktning för att ge resultat, den måste förändra de materiella förutsättningarna, de som består och som i sig själva ändrar och återspeglar människans attityder. Kvinnor och män måste gemensamt här och nu kämpa för 6-timmars arbetsdag, för bättre förskolor, äldreomsorg, lika lön för lika arbete, för uppgradering av de kvinnodominerade yrken och för modern adekvat mödravård. Detta kan inte göras genom de borgerliga vänsterpartierna som sprider falska förespeglingar om en kapitalism med mänskligt ansikte, om en framtid med reformer som går emot marknadsintressena, om ändrade attityder genom identitetspolitk.

Nej, det kräver kamp och engagemang på samma sida som de som ser roten till problemet och som med vetenskap och kampvilja kämpar för en annan värld. En värld fri från krig, fri från utsugning och människors exploatering av andra människor.

Vi riktar därför en uppmaning till alla kvinnor som vill se förändring: gör som de stolta kvinnorna gjort i generationerna innan er, gör gemensam sak med kommunisterna!

SKP Uppsala

 

 

Feminism eller inte? Debatt om kvinnokamp

 

I samband med internationella kvinnodagen bjuder SKP Uppsala in till debatt om kvinnokamp och feminism. Vi kommer att hålla en inledning om kommunism och kvinnokamp och därefter debattera följande frågor med andra organisationer:

1. Vad beror kvinnans underordning i samhället på?
2. Behövs feminism?
3. Vad bör göras för att stärka kvinnans position i samhället?

Datum:  12 Mars kl. 18:00
Plats: St Persgatan 22B

Debatten väntas pågå i ca en och en halv timme. Fika kommer att finnas!

Missa inte chansen att komma och träffa oss och diskutera dessa intressanta frågor!

Nikos Kavvadias

Sällan har en så inaktiv poet blivit så hyllad och besjungen som Nikos Kavvadias. Trots att han endast åstadkom 60 dikter under sin livstid finns det otaliga böcker, utställningar, dokumentärer och sånger baserade på hans verk.

Kavvadias föddes i östra Ryssland på gränsen mot Kina 1910 av föräldrar härstammande från ön Kefalonia i Grekland. 1914 återvände familjen till Grekland och bosatte sig i Atens hamnkvarter. Nikos utvecklade tidigt ett starkt intresse för grekisk litteratur och poesi. På grund av att pappans tidiga bortgång tvingades Kavvadias byta ut de påbörjade läkarstudierna mot värvning som sjöman på båten St Nikolas. Sedan dess försörjde han sig som sjöman och senare radiotelegraf på båtar fram till sin död 1976. Intervjuer med andra sjömän och kollegor till Kavvadias ger oss en bild av en mycket anspråkslös, omtänksam person med stort hjärta. Hans arbetskamrater visste inte att han var den populära poeten, och när någon reagerade på hans namn sa han att det var någon avlägsen släkting.

Språket som Kavvadias använder är innovativt med en blandning av högtravande, ålderdomligt sjömansspråk men också ett för honom samtida slang som kommer från den smältdegeln av kulturer och intryck som ett liv på världens hav erbjuder. Dikterna är fulla med sjömansord, fantasieggande berättelser om fjärran städer blandat med vardagen och svårigheterna för människorna på havet och i hamnen. Svårmod genomsyrar berättelserna men också strimmor av hopp som visar sig som små solstrålar i fjärran som lyser genom stormen.

”Esmeralda”

Hela natten vattnade du honom med Midas vin

Och fyren anropade honom med tre reflektioner

Bredvid, kadetten med den långa piratflätan

Och långt framför oss den mörka hamnen i Gabes

I tre dagar gick spikarna sönder och i tre spikade de upp dig

Och du med handflatorna envist förslutna

För sista gången, och i onödan, förbannar du tyfonen

Som drar oss mot stranden med de skeppsbrutna

 

Kavvadias deltog i den albanska fronten under kriget mot Mussolini och bodde i Aten när tyskarna ockuperade Grekland. Kavvadias blev kommunist och medlem i KKE vid 34 års ålder. Då skrev han sina motståndsdikter ”Aten 1943”, ”Vid eponitens grav”, och ”Motstånd”.

Dikten ”Federico Garcia Lorca” är en politisk kommentar på Kavvadias samtid. Mordet på den spanska poeten Federico Garcia Lorca blandas med nazisternas bombningar av Guernica 1937, Kavvadias intryck av 200 avrättade grekiska kommunisterna i Kaisariani och det av nazisterna utplånandet av byn Distomos norr om Aten; alla händelser som är oerhört symboliskt laddade i det grekiska folkmedvetandet.

Här finns en tonsatt version av dikten:

Sverige industrialiseras

Sverige började industrialiseras i mitten av 1800-talet, vilket var relativt sent jämfört med andra länder i Europa. Det var inte förrän de redan industrialiserade länderna förstod att de hade ont om skog, och efterfrågan från utlandet blev stor, som Sverige startade industrialiseringen genom att bygga sågverk i Norrland, där det fanns mycket träd som kunde exporteras till andra länder. Vattenkraften ersattes av ångmaskiner och möjligheter att anlägga nya sågverk bidrog till att flera industrier uppkom. Detta effektiviserade produktionen då de tidigare sågverken drevs av vattenhjul och därför behövde ligga vid forsar, som ofta frös till is under vinterhalvåret. De nya sågverken som hade ångmaskiner behövde inte längre vara beroende av placering eller årstider. Dessutom underlättade de nya ångmaskinerna sågningen av trävirket, vilket bidrog till en ökad effektivisering av produktionen.

Continue reading…

Tema: Arbetarklassen nu och då

Det sista och för terminen avslutande fortbildningstemat har sysselsatt deltagarna med att dyka ner i klassbegreppet. Vad betyder egentligen det allt vanligare och tillika luddiga begreppet medelklass och vad får det för betydelse för politisk organisering när begreppet etableras och blir allt vanligare. De kommande veckorna kommer samtliga gruppers arbeten att publiceras i våra kanaler, håll utkik!

Rafael Alberti 1902 – 1999

Svärdet och nejlikan – kampen för folkens frihet

800px-alberti002

Många, många folk, i dåtid och nutid, har levt och lever under förtryck och splittring. Behovet av att känna samhörighet är stort. Det kanske till och med är avgörande för att orka hantera den livssituation som råder. Särskilt stort blir behovet av samhörighet när folket har beslutat sig för uppror, kamp och förändring. Att stå ut.

Bilderna, musiken och orden måste vara det som bär upplevelsen av enighet och beslutsamhet. Uppmuntran och kanske till och med kodade budskap finns gömda i målningarna, tonerna och orden. Påfallande många poeter är både skolade artister och poeter. Så även Rafael Alberti som, förutom att vara poet, också var en betydande tecknare och målare. Han kunde med sin begåvning ge röst åt de kämpande folkens behov av samhörighet och mening.

Alberti deltog aktivt i den väpnade kampen mot den spanska generalen Miguel Primo de Riveras diktatur. I den här kampen formades Alberti till den hängivna kommunist och republikan han var livet ut. De Rivera kunde med stöd av kung Alfons XIII gripa makten 1923 genom en oblodig statskupp. I sju år var de Rivera i praktiken Spaniens ledare. Efter kampen och inbördeskriget gick Alberti i exil som han tillbringade i Buenos Aires och i Rom.

Continue reading…

Vladimir Majakovskij

bild-1-majakovskij

”Med hans uppenbarelse och sorti förvandlades poesin som om den hade haft en stark upplevelse av en verklig storm.” Pablo Neruda

Den främste socialistiske poeten genom tiderna. Det unga Sovjetunionens poetiske skildrare med satiriska dikter och poem som ständigt var igång med polemik mot byråkrati och småborgerlighet. De senare var också de som angreps i hans pjäser.

Majakovskij blev en av grundarna av den ryska Futuriströrelsen. Han debuterade 1915 med boken ”Ett moln i byxor”.

Efter oktoberrevolutionen formligen exploderade Ryssland av olika avantgardistiska riktningar: suprematister, konstruktivister och en hel drös av olika riktningar inom konst, litteratur och arkitektur. Majakovskij stod i spetsen för allt detta. Producerade en enorm mängd dikter och pjäser (hans samlade verk omfattar 13 volymer) Vid ryska revolutionens inträde befanns sig Majakovskij i Smolny i Petrograd. Där bevittnade han oktoberrevolutionen. Han började recitera dikter som Vänster marsch! För matroserna: 1918 vid flottans teatrar med sjömän som publik:

”Där bortom berg, som brinner
är en solig oändlig trakt.
Bortom all svält vi finner
ett hav som oceaner bragt.
Tryck i med miljoners klack.
Låt dem omringa oss, de lejda banden!
Vi står gjutna vid våra gränser.
Ryssland skall inte bli ententens!
Vänster!
Vänster!
Vänster!”

Continue reading…

Mahmoud Darwish

Mahmoud Darwish

Nästan som en naturlag uppstår hos förtryckta folk en stark tradition av folklig kultur, karaktäriserad av motstånd mot ockupanten eller förtryckaren. Motståndskulturen utvecklas, frodas och förankras sedan hos folken och sätter ord på de känslor, upplevelser och erfarenheter som finns hos folket; den blir en samlande kraft som inspirerar och manar folken framåt. I varje motståndskultur utkristalliseras även ett fåtal ledande aktörer, som höjs upp till nationella företrädare.

Continue reading…