Vem är Pablo Neruda?

neuroda

Pablo Neruda var en poet, författare, diplomat och politiker som föddes i Chile år 1904.  Redan vid 13 års ålder skrev han sitt första verk La Mañana” som även publicerades i lokala dagstidningen i byn, Parral som ligger utanför Santiago och där Pablo även föddes. Pablo var dock en pseudonym som Neruda använde. Han var döpt efter sin mor vid namnet Neftali som han ändrade vid 16 års ålder och då var han redan publicist, journalist och författare.

Continue reading…

Nâzım Hikmet Ran

nazim_hikmet_cropped

Nâzım Hikmet Ran var en aktiv socialist och turkisk författare som levde under åren 1902-1963. Han föddes i Selânik, i Osmanska riket (nuvarande Thessaloniki i Grekland) och dog i Moskva, Sovjet (nuvarande Ryssland). Under sin levnadstid kämpade han för mänskliga rättigheter och socialism. Förutom att flytta till Moskva för att studera sociologi, sprida sitt socialistiska budskap genom starka, vackra och hoppfulla texter, engagerade han sig i den leninistiska revolutionen och fälldes i Turkiet för högförräderi samt politisk verksamhet. Hikmet sattes år 1937 i fängelse i den turkiska staden Bursa. Han släpptes fri år 1950 och flydde därefter till Sovjetunionen, där han bodde resten av sitt liv. Han förlorade sitt turkiska medborgarskap år 1958, men gjorde  många resor inom det dåvarande östblocket samt Kuba.  Han reste även till Frankrike, England och besökte dessutom Stockholm år 1958.

Continue reading…

Fortbildning: kommunistiska poeter

hikmet

Tema nummer två i SKP Uppsalas fortbildning för hösten har avslutats.
Deltagarna har studerat kommunistisk poesi och fördjupat sig i olika
poeter och deras verk. Under den kommande månaden publicerar vi
resultaten i form av små personporträtt genom våra kanaler. Där kan
ni läsa om kommunister med pennan som vapen, bland andra Pablo
Neruda, Bertolt Brecht och Nazim Hikmet.

Grupparbete: Den nationella frågan i Sverige

I denna text följer en diskussion om den nationella frågan i Sverige med fokus på hur det sett ut historiskt och hur det ser ut idag. Vi börjar med att se närmare på den debatt som tog fart vid inledningen av 1900-talet och som handlade om den svensk-norska unionen som existerat sedan år 1814. Norrmännen hade under en längre tid proklamerat att de ville bryta sig lösa från tvångsunionen med Sverige, något som den svenska borgarklassen starkt motsatte sig. Nu hotade krig men frågan var om de svenska arbetarna skulle sluta upp på samma sida som borgarklassen i det egna landet eller om man skulle vägra vapen och visa solidaritet med sina klassbröder i Norge. Efter mycket om och men godkände de svenska Socialdemokraterna linjen att Norge hade rätt avskilja sig (Branting var emot detta men blev nedröstad). Inför hotet om solidaritet mellan den svenska och norska arbetarklassen backade således den svenska överklassen och accepterade Norges självständighet.

Continue reading…

Nationen och socialismen (del 3/3)

I den föregående delen av artikelserien beskrevs bland annat varför internationalism och socialism inom en nation i allra högsta grad är förenliga. I den sista delen ska vi se hur Vladimir Lenin ställer den borgerliga nationalismen mot den proletära internationalismen i den nationella frågan.

stor

Continue reading…

Fortbildning: kommunismen och nationen

Första temat för hösten i SKP Uppsalas fortbildning har genomförts under månaden som gått. I grupparbeten och under diskussionsträffar har vi fördjupat oss i frågor som nationens definition, arbetarklassens relation till nationen och huruvida det finns motsägelser mellan patriotism och internationalism.

De kommande veckorna kommer sammanfattningar att publiceras genom våra kanaler, håll till godo!

patria-o-muerte

Varför du inte får betalt för ditt arbete utan för din arbetskraft

Inom marxismen är mervärde det värde som arbetare skapar men som trillar ner i kapitalistens ficka. Det kapitalistiska samhället vilar på denna mervärdesproduktion. Man kan fråga sig om det är rimligt att det överflöd och lyx som endast ett fåtal får ta del av ska grunda sig på folkmajoritetens slit. Från borgerligt håll är det inte ovanligt att man får höra att ”arbetarna får ju faktiskt betalt för sitt arbete”. Det är såklart fel, och nu ska vi slå fast att det är arbetskraften och inte arbetet man får betalt för.

Continue reading…