Svensk arbetarlitteratur: Mig äger ingen

Lindeborg

Åsa Linderborg: socialisten som sålde ut
Recension av biografin ”Mig äger ingen” 

”År 2007 sålde Åsa Linderborg en pappa och köpte en karriär, hon exploaterade arbetarklassen för att själv komma in i värmen”.

Låt oss starta med en allmän fråga: Hur bör vi ställa oss till kulturelitens försök att beskriva arbetarklassens situation? 

Continue reading…

Svensk arbetarlitteratur: Man bygger ett hus

10_72

Rudolf Värnlund var en svensk författare, dramatiker och manusförfattare som föddes år 1900 och växte upp på Södermalm i Stockholm. Inledningsvis arbetade Värnlund på ett tryckeri innan han vid ett flertal tillfällen under 1920-talet begav sig ut på resor i Europa. Det var under denna period som flera av Värnlunds mest kända verk författades. Rent stilmässigt är hans författarskap inte helt lätt att karaktärisera, men den svenska arbetsmarknadens konflikter under första hälften av 1900-talet var något som gjorde starka intrycket på Värnlund. Ett par år efter skotten i Ådalen (1931) publiceras Man bygger ett hus som, ur en berättares perspektiv, skildrar en byggarbetsplats på Södermalm. Romanen skildrar flera olika personers relation till arbetet. Deras livshistoria berättas men står nödvändigtvis inte i fokus. Folk försvinner och dör men det är arbetet, och människornas relation till arbetet som står i fokus.

I Värnlunds roman Man bygger ett hus får läsaren följa ett flertal olika individer som alla på något sätt har en koppling till det arbete som ämnar färdigställa husbyggarprojektet, vilket också är romanens kärnpunkt. Boken skildrar vardagen kring detta husbygge, och återger kapitalisternas leverne, arbetarnas sätt att leva och förhålla sig till vardagen samt det liv vilka dem som befinner sig där emellan lever. Detta bidrar till att romanen framstår som en kollektiv roman, där individens roll inte känns särskilt överordnad.

I en passage i boken får läsaren följa med på en livsresa som tagit en av arbetarna på husbygget från södra Sverige till Södermalm i Stockholm. Inkluderat i livsberättelsen finns barnafödande, död, skolgång och allt vad livet kan medföra. När sedan denna person plötsligt går bort, mitt under handlingen, blir man som läsare förvånad eftersom man under läsningens gång tolkat denne arbetare som huvudpersonen i skildringen. Detta visar återigen att romanen framstår som en kollektiv roman där karaktärerna är tidlösa och utbytbara. Dessutom bidrar handlingen i romanen till att den kan beskrivas som en kollektiv arbetarroman där människor kommer och går medan arbetet består.

Ytterligare en intressant händelse utspelar sig i samband med en konflikt mellan arbetarna på bygget och kapitalisten Klasson. Arbetarna är upprörda över det upptrissade tempot och uteblivna löner. Mitt i mellan konflikten står tjänstemannen Herbert som å ena sidan måste ta Klassons parti samtidigt som han verkligen känner för arbetarnas tuffa situation. Herberts ambivalens leder honom slutligen till att ta parti för Klasson varefter en av arbetarna ger honom en rejäl utskällning:

”De som förtjäna lite vill ju alltid hindra dem som förtjänar mera att kapa åt sig ännu mera – och överhuvud förneka deras rätt därtill – medan de själva däremot med full rätt anse sig kunna ställa anspråk.”

Det har nu gått nästan 80 år sedan Värnlund skrev sin bok men fortfarande är citatet lika aktuellt idag som det var då. Trots att psykisk ohälsa blir allt vanligare, familjer bryter samman på grund av svårigheter att få ihop vardagen och klassklyftorna ökar är det arbetarna som framstår som besvärliga när självklara krav ställs. Byggnadsarbetarna som i Värnlunds roman arbetade på Södermalm fick inte bättre villkor genom att räta in sig i ledet, tacka och ta emot. Det var något de kämpade sig till och precis samma gäller för dagens svenska arbetarklass.

 

Arbetarlitteratur

Den sista delen av vår fortbildning har i vår gått ut på att fördjupa oss lite i den svenska arbetarlitteraturen. För att få en uppfattning om bredden i litteraturen, har vi läst både äldre och nyare böcker, som visat prov på både stilistisk och politisk bredd. Håll utkik på efter våra analyser under den närmaste månaden!

rad_reading

Studiekonferens

SKP Uppsa deltog på Mellandistriktets
årliga studiekonferens i Stockholm.
 
Konferensen kretsade kring arbetet med
att utveckla pedagogiskt och lättillgängligt
studiematerial riktat mot arbetarklassen.
Många goda tankar utbyttes och kommer
vara till stor hjälp för studiegruppens
fortsatta arbete.
42M7y8y2h0cZTsUJL8b0

Grundkursen avslutad!

Grundkursen avslutad!

SKP Uppsalas Crash Course i kommunism, som
i vår hölls för andra gången, har nu avslutats.
Under 6 tillfällen har deltagarna bekantat
sig med kommunismens ideologi marxism-
leninismen, den politiska ekonomin och
socialismens historia. Vi tackar såväl lärare som
elever för engagemanget och önskar kampfylld
fortsättning och på återseende!

Studiegruppen under sommaren att utvärdera
och uppdatera kursinnehållet inför hösten.

jBTW0Q28yq_pG_qZg9Gk

Hur ska vi förhålla oss till Ryssland?

Inledning

”Ryssland är vårt absolut största utrikespolitiska hot”, låter det i etablerad borgerlig media titt som tätt. I Sverige är det inte annorlunda, rysskräcken från kalla krigets dagar påminner oss återigen om att fienden utan några som helst tvivel befinner sig i öst. På en historisk föreläsning som undertecknad närvarade vid berättades en anekdot om hur en ung militär, under kalla kriget, frågat en överordnad vad som händer ifall fienden skulle komma från väst (USA), varpå den överordnade kliar sig i huvudet och svarar något i stil med: ”tja, må så vara men det skulle innebära en väldans omväg”. Inte mycket har förändrats vad gäller hotbilden.

Continue reading…

NATO, Sverige och Värdlandsavtalet

Introduktion

Efter det andra världskrigets slut, stod kommunisterna på topp vad gäller folkligt stöd. De italienska och franska kommunistpartierna, som lett motståndet mot fascismen fick båda över 30% av rösterna. I Spanien ledde kommunisterna den underjordiska kampen mot Franco, hela östra Europa hade befriats från nazisterna och folket hade tagit över styret. Även i Sverige åtnjöt kommunisterna ett massivt stöd, och man fick över 10% i valet 1944. Detta innebar ett stort hot mot kapitalismen, och i flera länder riskerade den att falla. Detta får omfattande konsekvenser för hur den europeiska politiken, men framför allt underrättelsetjänsterna och militärernaorganiserades under den här tiden och resten av kalla kriget.

Continue reading…

Tema: Historien om Nato

IWEy9aTRzTkFo0fVfCeQ

Natos tidiga historia 1949 till 1991

Nato bildas och expanderar

Startskottet för Nato (North Atlantic Treaty Organization) skedde i Washington DC den 4 april 1949 då 12 länder gick samman och skapade ett politiskt och militärt samarbete. Syftet med pakten sades vara att kunna försvara sig mot kommunismen och Sovjetunionen. De ursprungliga länderna var U.S.A, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Portugal, Italien, Danmark, Norge och Island. Efter Sovjetunionens seger mot nazisterna i andra världskriget och kommunisternas roll i befrielserörelserna mot nazismen och fascismen i flera europeiska länder var kommunismen på frammarsch över hela världen. Kapitalisterna ville desperat förhindra socialismens utbredning och satsade därför enorma resurser på antikommunistisk propaganda och terror mot kommunister under hela perioden för Kalla kriget. Kapitalisterna marknadsförde Nato som ett freds- och säkerhetsprojekt men när Sovjetunionen synade Nato genom att ansöka om medlemskap 1954 avslogs ansökan av Nato. Det blev uppenbart att NATO-projektet inte alls hade fredliga avsikter utan istället var en offensiv sammanslutning med funktionen att vara spjutspetsen för imperialisternas maktanspråk runt om i världen. Året därpå svarade Sovjetunionen kapitalismens aggressioner med en egen militärallians tillsammans med andra socialistiska stater i Östeuropa som kom att kallas Warszawapakten.

Continue reading…

Fortbildning: Imperialismen, Nato och Ryssland

nato

Deltagarna i fortbildningskursen har den senaste månaden studerat Nato, det så kallade världlandsavtalet och frågan huruvida Ryssland är att betrakta som en imperialistisk stat eller inte. Under tre onsdagar framåt kommer vi publicera gruppernas arbete och slutsatser.