SKP Uppsala på Spotify

Trogna följare har uppmärksammat att SKP Uppsala varje fredag publicerar ett inlägg med temat ”helgens låt”. Läsaren ges information om låten/gruppens ursprung samt vilken relevans den har för oss kommunister idag. Nu kan vi också meddela att det finns möjlighet att ta del av SKP Uppsalas egen spotifylista som varje vecka uppdateras med nya låtar. Klicka på länken nedan och i Spotify välj ”följ”.
https://open.spotify.com/…/…/playlist/0p5lmR4DKFYNzPqrUAzM58SKPSPOTIFY

Helgens låt

Kat Dahlia – Gangsta

22-åringen slog ner som en bomb i musikvärlden 2013 med sin singel ”Gangsta”, fylld till bredden av aggressivt flow och blytung socialrealism. Kat Dahlia, med rötter i Libanon och Kuba, skriver texter som reflekterar en arbetartjejs tuffa uppväxt i storstadens vimmel. Hon släppte sitt första studioalbum ”My Garden” 2015 som definitivt är värt en genomlyssning. Trevlig helg önskar SKP Uppsala!

Bra att anställa fler poliser?

vb1F70A5Xtv47QsYg7iI

Nedan följer en kommentar från en sympatisör om skiljelinjer mellan marxister och opportunister i ställningstagande till borgarnas försök att utöka polisens resurser:

Läste med viss förvåning i senaste Proletären (22, 2-8 juni 2016) under rubriken ”Stärk tryggheten i förorterna” följande:

”För att garantera människors trygghet, inte minst för alla de som bor i förorterna och är de som drabbas mest, så krävs krafttag och polisiära insatser. De personer som förfaller i kriminalitet ska omhändertas och övriga samhället måste skyddas från dessa. I den mån polisen behöver större resurser så bör de få detta.”

Sen följer lite rundsnack om närpoliser etc. Men faktum kvarstår att Kommunistiska Partiet vill förstärka polisen. Artikeln står på ledarsidan utan signatur och kan således betecknas som officiell. Vilken skillnad mot förr i världen! Vid polisstrejken (1973 tror jag det var) hade KFML(r) som paroll: ”Byt jobb, skaffa er ett hederligt arbete!” (KFML(r) var en föregångare till dagens KP) Men det var då det, idag vill man förstärka polisen. Redan vid min första marxistiska grundkurs hösten 1969 lärde jag mig att polisen är statens våldsapparat, och jag tror inte polisens roll har ändrats i någon nämnvärd grad sen dess! Men vissa tycks ha glömt…

Det kan vara lärorikt att jämföra med vad Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) anser:

”Högerdemagogerna förtydligar i detta avståndet mellan förortens ungdomar och kapitalet och dess ideologer i Danderyd, Djursholm, Täby och Östermalm, men förtiger varför bilarna brinner i förorten och varför folk kastar sten just där. De vägrar nämna arbetslösheten, utslagningen och den sociala misären som ett resultat av vad det kapitalistiska systemet skapat.

Och de har alltid kunnat använda statens våldsapparat mot arbetarklassen för att upprätthålla sina privilegier. Därför är deras lösning; våld, fler poliser, gummikulor och vattenkanoner att stänga in människor i en ghetto-liknande tillvaro. Och än mer kraftiga vapen om så skulle behövas. Det är alltid arbetarklassen och folket som betalar medan kapitalet vill ha mer vinst. Kapitalet är rädd att ungdomar och arbetarklass även i Sverige ska bjuda på organiserat motstånd och att kommunisterna ska bli fler och starkare. Därför agerar de i förebyggande syfte. De tror att det så blir lättare att stoppa denna utveckling.”

En glasklar skillnad mellan KP och SKP, till SKPs favör!

Kommentar av SKP Uppsala:
Istället för att se igenom kapitalisternas egna medierapportering säljer somliga vidare bilden av att arbetarklassen i Sverige behöver kontrolleras mer av borgarnas stat. Utökade resurser till polisen betyder utökade möjligheter för dem att kväsa framtida klasskonflikter i sin linda. Vi kommunister sätter inte vår tilltro till den kapitalistiska staten eller dess polis utan till vår egen förmåga att organisera vår klass.

Mer om vår syn på frågan: skp.se/2016/05/27/angaende-valdet-fororten/

Svensk arbetarlitteratur: Man bygger ett hus

10_72

Rudolf Värnlund var en svensk författare, dramatiker och manusförfattare som föddes år 1900 och växte upp på Södermalm i Stockholm. Inledningsvis arbetade Värnlund på ett tryckeri innan han vid ett flertal tillfällen under 1920-talet begav sig ut på resor i Europa. Det var under denna period som flera av Värnlunds mest kända verk författades. Rent stilmässigt är hans författarskap inte helt lätt att karaktärisera, men den svenska arbetsmarknadens konflikter under första hälften av 1900-talet var något som gjorde starka intrycket på Värnlund. Ett par år efter skotten i Ådalen (1931) publiceras Man bygger ett hus som, ur en berättares perspektiv, skildrar en byggarbetsplats på Södermalm. Romanen skildrar flera olika personers relation till arbetet. Deras livshistoria berättas men står nödvändigtvis inte i fokus. Folk försvinner och dör men det är arbetet, och människornas relation till arbetet som står i fokus.

I Värnlunds roman Man bygger ett hus får läsaren följa ett flertal olika individer som alla på något sätt har en koppling till det arbete som ämnar färdigställa husbyggarprojektet, vilket också är romanens kärnpunkt. Boken skildrar vardagen kring detta husbygge, och återger kapitalisternas leverne, arbetarnas sätt att leva och förhålla sig till vardagen samt det liv vilka dem som befinner sig där emellan lever. Detta bidrar till att romanen framstår som en kollektiv roman, där individens roll inte känns särskilt överordnad.

I en passage i boken får läsaren följa med på en livsresa som tagit en av arbetarna på husbygget från södra Sverige till Södermalm i Stockholm. Inkluderat i livsberättelsen finns barnafödande, död, skolgång och allt vad livet kan medföra. När sedan denna person plötsligt går bort, mitt under handlingen, blir man som läsare förvånad eftersom man under läsningens gång tolkat denne arbetare som huvudpersonen i skildringen. Detta visar återigen att romanen framstår som en kollektiv roman där karaktärerna är tidlösa och utbytbara. Dessutom bidrar handlingen i romanen till att den kan beskrivas som en kollektiv arbetarroman där människor kommer och går medan arbetet består.

Ytterligare en intressant händelse utspelar sig i samband med en konflikt mellan arbetarna på bygget och kapitalisten Klasson. Arbetarna är upprörda över det upptrissade tempot och uteblivna löner. Mitt i mellan konflikten står tjänstemannen Herbert som å ena sidan måste ta Klassons parti samtidigt som han verkligen känner för arbetarnas tuffa situation. Herberts ambivalens leder honom slutligen till att ta parti för Klasson varefter en av arbetarna ger honom en rejäl utskällning:

”De som förtjäna lite vill ju alltid hindra dem som förtjänar mera att kapa åt sig ännu mera – och överhuvud förneka deras rätt därtill – medan de själva däremot med full rätt anse sig kunna ställa anspråk.”

Det har nu gått nästan 80 år sedan Värnlund skrev sin bok men fortfarande är citatet lika aktuellt idag som det var då. Trots att psykisk ohälsa blir allt vanligare, familjer bryter samman på grund av svårigheter att få ihop vardagen och klassklyftorna ökar är det arbetarna som framstår som besvärliga när självklara krav ställs. Byggnadsarbetarna som i Värnlunds roman arbetade på Södermalm fick inte bättre villkor genom att räta in sig i ledet, tacka och ta emot. Det var något de kämpade sig till och precis samma gäller för dagens svenska arbetarklass.

 

Arbetarlitteratur

Den sista delen av vår fortbildning har i vår gått ut på att fördjupa oss lite i den svenska arbetarlitteraturen. För att få en uppfattning om bredden i litteraturen, har vi läst både äldre och nyare böcker, som visat prov på både stilistisk och politisk bredd. Håll utkik på efter våra analyser under den närmaste månaden!

rad_reading

Helgens låt

Veronica Maggio – Havanna mamma
Helgen inleds med Uppsalas originellaste röst. Även om det kanske inte är ambitionen, gör realismen i skildringarna av en ung kvinnas vardag hennes låtar politiska. Låten handlar om en kvinna som får nog av sin självupptagna pojkvän och sticker till Kuba. Vad är mest provocerande, att hon lämnar familjen eller att hon drar till socialismens Kuba? Välj själva, vi nöjer oss med att konstatera att vi gillar låten och att vi gillar Veronica. En rättelse bara: det finns inga gatubarn på Kuba. Trevlig helg önskar SKP Uppsala!

Studiekonferens

SKP Uppsa deltog på Mellandistriktets
årliga studiekonferens i Stockholm.
 
Konferensen kretsade kring arbetet med
att utveckla pedagogiskt och lättillgängligt
studiematerial riktat mot arbetarklassen.
Många goda tankar utbyttes och kommer
vara till stor hjälp för studiegruppens
fortsatta arbete.
42M7y8y2h0cZTsUJL8b0