Grupparbete: Den nationella frågan i Sverige

I denna text följer en diskussion om den nationella frågan i Sverige med fokus på hur det sett ut historiskt och hur det ser ut idag. Vi börjar med att se närmare på den debatt som tog fart vid inledningen av 1900-talet och som handlade om den svensk-norska unionen som existerat sedan år 1814. Norrmännen hade under en längre tid proklamerat att de ville bryta sig lösa från tvångsunionen med Sverige, något som den svenska borgarklassen starkt motsatte sig. Nu hotade krig men frågan var om de svenska arbetarna skulle sluta upp på samma sida som borgarklassen i det egna landet eller om man skulle vägra vapen och visa solidaritet med sina klassbröder i Norge. Efter mycket om och men godkände de svenska Socialdemokraterna linjen att Norge hade rätt avskilja sig (Branting var emot detta men blev nedröstad). Inför hotet om solidaritet mellan den svenska och norska arbetarklassen backade således den svenska överklassen och accepterade Norges självständighet.

Continue reading…

Nationen och socialismen (del 3/3)

I den föregående delen av artikelserien beskrevs bland annat varför internationalism och socialism inom en nation i allra högsta grad är förenliga. I den sista delen ska vi se hur Vladimir Lenin ställer den borgerliga nationalismen mot den proletära internationalismen i den nationella frågan.

stor

Continue reading…

Fortbildning: kommunismen och nationen

Första temat för hösten i SKP Uppsalas fortbildning har genomförts under månaden som gått. I grupparbeten och under diskussionsträffar har vi fördjupat oss i frågor som nationens definition, arbetarklassens relation till nationen och huruvida det finns motsägelser mellan patriotism och internationalism.

De kommande veckorna kommer sammanfattningar att publiceras genom våra kanaler, håll till godo!

patria-o-muerte

Varför du inte får betalt för ditt arbete utan för din arbetskraft

Inom marxismen är mervärde det värde som arbetare skapar men som trillar ner i kapitalistens ficka. Det kapitalistiska samhället vilar på denna mervärdesproduktion. Man kan fråga sig om det är rimligt att det överflöd och lyx som endast ett fåtal får ta del av ska grunda sig på folkmajoritetens slit. Från borgerligt håll är det inte ovanligt att man får höra att ”arbetarna får ju faktiskt betalt för sitt arbete”. Det är såklart fel, och nu ska vi slå fast att det är arbetskraften och inte arbetet man får betalt för.

Continue reading…

Kurs i kommunism

Sveriges främsta kurs i kommunism, nu även i huvudstaden!
SKP Uppsala och SKP Stockholm håller tillsammans tre dubbellektioner
i Stockholm under hösten. Bor du i Uppsala eller Stockholm och vill
gå kursen hos oss?
Välkommen att anmäla dig till uppsala@skp.se eller stockholm@skp.se

Affisch grundcirkel A4_ny rubriker

Svensk arbetarlitteratur: Mig äger ingen

Lindeborg

Åsa Linderborg: socialisten som sålde ut
Recension av biografin ”Mig äger ingen” 

”År 2007 sålde Åsa Linderborg en pappa och köpte en karriär, hon exploaterade arbetarklassen för att själv komma in i värmen”.

Låt oss starta med en allmän fråga: Hur bör vi ställa oss till kulturelitens försök att beskriva arbetarklassens situation? 

Continue reading…

Svensk arbetarlitteratur: Man bygger ett hus

10_72

Rudolf Värnlund var en svensk författare, dramatiker och manusförfattare som föddes år 1900 och växte upp på Södermalm i Stockholm. Inledningsvis arbetade Värnlund på ett tryckeri innan han vid ett flertal tillfällen under 1920-talet begav sig ut på resor i Europa. Det var under denna period som flera av Värnlunds mest kända verk författades. Rent stilmässigt är hans författarskap inte helt lätt att karaktärisera, men den svenska arbetsmarknadens konflikter under första hälften av 1900-talet var något som gjorde starka intrycket på Värnlund. Ett par år efter skotten i Ådalen (1931) publiceras Man bygger ett hus som, ur en berättares perspektiv, skildrar en byggarbetsplats på Södermalm. Romanen skildrar flera olika personers relation till arbetet. Deras livshistoria berättas men står nödvändigtvis inte i fokus. Folk försvinner och dör men det är arbetet, och människornas relation till arbetet som står i fokus.

I Värnlunds roman Man bygger ett hus får läsaren följa ett flertal olika individer som alla på något sätt har en koppling till det arbete som ämnar färdigställa husbyggarprojektet, vilket också är romanens kärnpunkt. Boken skildrar vardagen kring detta husbygge, och återger kapitalisternas leverne, arbetarnas sätt att leva och förhålla sig till vardagen samt det liv vilka dem som befinner sig där emellan lever. Detta bidrar till att romanen framstår som en kollektiv roman, där individens roll inte känns särskilt överordnad.

I en passage i boken får läsaren följa med på en livsresa som tagit en av arbetarna på husbygget från södra Sverige till Södermalm i Stockholm. Inkluderat i livsberättelsen finns barnafödande, död, skolgång och allt vad livet kan medföra. När sedan denna person plötsligt går bort, mitt under handlingen, blir man som läsare förvånad eftersom man under läsningens gång tolkat denne arbetare som huvudpersonen i skildringen. Detta visar återigen att romanen framstår som en kollektiv roman där karaktärerna är tidlösa och utbytbara. Dessutom bidrar handlingen i romanen till att den kan beskrivas som en kollektiv arbetarroman där människor kommer och går medan arbetet består.

Ytterligare en intressant händelse utspelar sig i samband med en konflikt mellan arbetarna på bygget och kapitalisten Klasson. Arbetarna är upprörda över det upptrissade tempot och uteblivna löner. Mitt i mellan konflikten står tjänstemannen Herbert som å ena sidan måste ta Klassons parti samtidigt som han verkligen känner för arbetarnas tuffa situation. Herberts ambivalens leder honom slutligen till att ta parti för Klasson varefter en av arbetarna ger honom en rejäl utskällning:

“De som förtjäna lite vill ju alltid hindra dem som förtjänar mera att kapa åt sig ännu mera – och överhuvud förneka deras rätt därtill – medan de själva däremot med full rätt anse sig kunna ställa anspråk.”

Det har nu gått nästan 80 år sedan Värnlund skrev sin bok men fortfarande är citatet lika aktuellt idag som det var då. Trots att psykisk ohälsa blir allt vanligare, familjer bryter samman på grund av svårigheter att få ihop vardagen och klassklyftorna ökar är det arbetarna som framstår som besvärliga när självklara krav ställs. Byggnadsarbetarna som i Värnlunds roman arbetade på Södermalm fick inte bättre villkor genom att räta in sig i ledet, tacka och ta emot. Det var något de kämpade sig till och precis samma gäller för dagens svenska arbetarklass.