Arbetarlitteratur

Den sista delen av vår fortbildning har i vår gått ut på att fördjupa oss lite i den svenska arbetarlitteraturen. För att få en uppfattning om bredden i litteraturen, har vi läst både äldre och nyare böcker, som visat prov på både stilistisk och politisk bredd. Håll utkik på efter våra analyser under den närmaste månaden!

rad_reading

Studiekonferens

SKP Uppsa deltog på Mellandistriktets
årliga studiekonferens i Stockholm.
 
Konferensen kretsade kring arbetet med
att utveckla pedagogiskt och lättillgängligt
studiematerial riktat mot arbetarklassen.
Många goda tankar utbyttes och kommer
vara till stor hjälp för studiegruppens
fortsatta arbete.
42M7y8y2h0cZTsUJL8b0

Grundkursen avslutad!

Grundkursen avslutad!

SKP Uppsalas Crash Course i kommunism, som
i vår hölls för andra gången, har nu avslutats.
Under 6 tillfällen har deltagarna bekantat
sig med kommunismens ideologi marxism-
leninismen, den politiska ekonomin och
socialismens historia. Vi tackar såväl lärare som
elever för engagemanget och önskar kampfylld
fortsättning och på återseende!

Studiegruppen under sommaren att utvärdera
och uppdatera kursinnehållet inför hösten.

jBTW0Q28yq_pG_qZg9Gk

Hur ska vi förhålla oss till Ryssland?

Inledning

”Ryssland är vårt absolut största utrikespolitiska hot”, låter det i etablerad borgerlig media titt som tätt. I Sverige är det inte annorlunda, rysskräcken från kalla krigets dagar påminner oss återigen om att fienden utan några som helst tvivel befinner sig i öst. På en historisk föreläsning som undertecknad närvarade vid berättades en anekdot om hur en ung militär, under kalla kriget, frågat en överordnad vad som händer ifall fienden skulle komma från väst (USA), varpå den överordnade kliar sig i huvudet och svarar något i stil med: ”tja, må så vara men det skulle innebära en väldans omväg”. Inte mycket har förändrats vad gäller hotbilden.

Continue reading…

NATO, Sverige och Värdlandsavtalet

Introduktion

Efter det andra världskrigets slut, stod kommunisterna på topp vad gäller folkligt stöd. De italienska och franska kommunistpartierna, som lett motståndet mot fascismen fick båda över 30% av rösterna. I Spanien ledde kommunisterna den underjordiska kampen mot Franco, hela östra Europa hade befriats från nazisterna och folket hade tagit över styret. Även i Sverige åtnjöt kommunisterna ett massivt stöd, och man fick över 10% i valet 1944. Detta innebar ett stort hot mot kapitalismen, och i flera länder riskerade den att falla. Detta får omfattande konsekvenser för hur den europeiska politiken, men framför allt underrättelsetjänsterna och militärernaorganiserades under den här tiden och resten av kalla kriget.

Continue reading…

Tema: Historien om Nato

IWEy9aTRzTkFo0fVfCeQ

Natos tidiga historia 1949 till 1991

Nato bildas och expanderar

Startskottet för Nato (North Atlantic Treaty Organization) skedde i Washington DC den 4 april 1949 då 12 länder gick samman och skapade ett politiskt och militärt samarbete. Syftet med pakten sades vara att kunna försvara sig mot kommunismen och Sovjetunionen. De ursprungliga länderna var U.S.A, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Portugal, Italien, Danmark, Norge och Island. Efter Sovjetunionens seger mot nazisterna i andra världskriget och kommunisternas roll i befrielserörelserna mot nazismen och fascismen i flera europeiska länder var kommunismen på frammarsch över hela världen. Kapitalisterna ville desperat förhindra socialismens utbredning och satsade därför enorma resurser på antikommunistisk propaganda och terror mot kommunister under hela perioden för Kalla kriget. Kapitalisterna marknadsförde Nato som ett freds- och säkerhetsprojekt men när Sovjetunionen synade Nato genom att ansöka om medlemskap 1954 avslogs ansökan av Nato. Det blev uppenbart att NATO-projektet inte alls hade fredliga avsikter utan istället var en offensiv sammanslutning med funktionen att vara spjutspetsen för imperialisternas maktanspråk runt om i världen. Året därpå svarade Sovjetunionen kapitalismens aggressioner med en egen militärallians tillsammans med andra socialistiska stater i Östeuropa som kom att kallas Warszawapakten.

Continue reading…

Fortbildning: Imperialismen, Nato och Ryssland

nato

Deltagarna i fortbildningskursen har den senaste månaden studerat Nato, det så kallade världlandsavtalet och frågan huruvida Ryssland är att betrakta som en imperialistisk stat eller inte. Under tre onsdagar framåt kommer vi publicera gruppernas arbete och slutsatser.

Crash Course i kommunism!

hugo

Tisdagen den 12:e april startar vår grundkurs som håller på i
sex veckor. Sätt dina kompisar på plats – ta chansen och lär
dig mer om kommunism och klasskamp!

Anmälan görs till uppsala@skp.se

Vi ses den 12:e!

Filmtema: Tidig sovjetisk film

Den sovjetiska filmhistorien får sitt största stora uppsving på 20-talet, i kölvattnet av den framgångsrika revolutionen 1917. Efter ett långt och blodigt inbördeskrig där flertalet imperialistiska stater invaderat Sovjetunionen och försökt krossa den nya sovjetmakten, kommer så äntligen kulturproduktionen igång, och kulturella rörelser såsom futurism, där den kände poeten Majakovskij ingick, växer.
I detta experimentella klimat, mitt i uppbyggnaden av socialismen, utvecklade Sergei Eisenstein sin teori om montage, och Dziga Vertov realiserade sina idéer om Kino-pravda. Dessa idéer, som blev vägledande för den sovjetiska filmindustrin under 20-talet, är båda två politiskt laddade. Genom sitt montage (som egentligen bara betyder klippning, taget från franskan) klippte Eisenstein ihop olika bilder för att föra in dialektiken i filmen, medan Vertov visade socialismens överlägsenhet genom att helt enkelt visa upp sanningen (Kino-pravda betyder helt enkelt bio-sanning), kombinerat med en montage-influerad klippning.

Continue reading…

Grundkurs

Tisdagen den 12:e april startar vår grundkurs som håller på i sex veckor. Sätt dina kompisar
på plats – ta chansen och lär dig mer om kommunism och klasskamp!

Anmälan görs till uppsala@skp.se